ANNA
JAG ÄR REDO!
Vi har ett historiskt val på kommande den 13 april 2025. Kommunal- och
välfärdsområdesval hålls för första gången samtidigt i Finland. Man röstar dock i två
olika val under samma valdag. Jag är uppställd i båda valen och varje röst är viktig.
Jag är redo för fyra nya år inom kommunalpolitiken och välfärdsområdespolitiken.
Hänger ni med? Den egentliga valdagen är söndag 13 april och vallokalerna är öppna
från kl.9 fram tills kl.20. Förhandsröstning i Finland pågår från 2 till 8 april. Nedan
kan ni läsa mer om mina valteman i bägge valen.
KOMMUNALVAL I NYKARLEBY
Jag är uppställd som kandidat i kommunalvalet i min hemkommun Nykarleby. Om du bor i Nykarleby kan du rösta på mig där. Jag har över 20 års erfarenhet av kommunalpolitik i Nykarleby och jag är långt ifrån färdig, resan har bara börjat.
Jag brinner för allas lika värde, jämställdhet, skola, utbildning och funktionsnedsattas rättigheter. Vi behöver också se till att personalen inom den offentliga sektorn mår bra i sitt arbete. Min fullmäktigegrupp och jag har under nuvarande valperiod bidragit konkret till personalens välmående genom att vi lämnat in en motion om klädbidrag till personalen inom småbarnspedagogiken. Här behövs satsningar. Andra motioner vi lämnat in är en motion om att Nykarleby ska gå in för anonym rekrytering samt om att vi ska införa en bibliotekspedagogtjänst i staden.
8
Jag vill arbeta för:
1. Satsa på barn och unga - tillräckliga resurser till småbarnspedagogik, skola och utbildning.
Barnets rättigheter är inskrivna i FN:s konvention om barnets rättigheter. Finland ratificerade barnkonventionen år 1991. Den förpliktar finska staten, kommunerna samt alla föräldrar och andra vuxna. Här ser jag att subjektiv rätt till dagvård är mycket viktigt. Det är viktigt att alla barn får det stöd och den uppmärksamhet som de behöver då de går i skolan, och det är viktigt att timresursen inte sänks så att gruppstorlekarna hålls rimliga. Vi ska värna om den avgiftsfria utbildningen i vårt land.
Jag lyfter gärna också upp förebyggande insatser. Finlandsmodellen för den avgiftsfria hobbyverksamheten är en viktig insats som förebygger utslagning bland barn och unga. En meningsfull fritid bidrar till jämlikhet och inkludering.
2. En tillgänglig och hinderfri kommun gynnar alla kommuninvånare.
Ett tillgängligt samhälle främjar delaktighet. Allas rätt att ta del av information, kunna röra sig och leva ett hinderfritt liv står stipulerat i Finlands grundlag. Tillgänglighetslagstiftningen för den byggda miljön i kommunerna grundar sig på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Tillgänglighet är en av de genomgående principerna i FN:s funktionsrättskonvention. Det finns krav på tillgänglighet och avsikten med minimikraven i fråga om tillgängligheten i byggnader är att främja jämlikheten mellan människor, dvs. vars och ens möjlighet att delta i samhällets funktioner, använda tjänster, arbeta, välja bosättningsort och bo hemma.
3. Kommunerna har en lagstadgad skyldighet att förebygga och ingripa i våld i nära relationer och inom familjen.
Våld i nära relationer ökar dessvärre stadigt. Våld i nära relationer kan exempelvis vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt. Alla kan drabbas, oavsett ålder eller kön. Oftast är offret ändå en kvinna. Bland EU-länderna toppar Finland statistiken. Finländska kvinnor utsätts betydligt mer för våld än kvinnor i EU-länderna i genomsnitt.
Vad kan kommunerna göra? För att få stopp på våldet krävs det mera
intensivt samarbete mellan olika nivåer anser jag starkt. Välfärdsområdena ordnar social- och hälsovårdstjänster för våldsoffer. Skolor och tredje sektorn har också ansvar för att identifiera våldsutsatthet. Sekretess sätter inte sällan stopp mellan social- och hälsovården, skolorna och hemmen. Här hoppas jag det kunde utvecklas ett mera tätt samarbete, såsom att personalen inom småbarnspedagogiken och utbildningen i regionerna utbildas i frågor som gäller våld mot kvinnor och våld i hemmet.
Enligt genomförandeplanen för Istanbulkonventionen 2022–2025 förpliktar myndigheterna att bland annat göra upplysningsarbete för att förebygga våld mot kvinnor samt att i de officiella läroplanerna på alla utbildningsnivåer inkludera undervisningsmaterial som behandlar jämställdhet mellan kvinnor och män, könsroller, ömsesidig respekt, lösning av konflikter i personrelationer utan våld, könsrelaterat våld mot kvinnor och rätten till personlig integritet. Här vill jag lyfta fram att som en del av arbetet har man från social- och hälsovårdsministeriet utvecklat bland annat säkerhetsfärdigheter hos barn och unga, gett utbildning om våld till yrkespersoner inom fostran och utbildning, genomfört en kampanj mot sexuellt våld och erbjudit civiltjänstgörare utbildning om våld mot kvinnor.
Men detta räcker inte! Vi måste alla hjälpas åt och stöda varandra.
VÄLFÄRDSOMRÅDESVAL I ÖSTERBOTTEN
Jag är uppställd som kandidat i välfärdsområdesvalet i Österbottens välfärdsområde. Det betyder att du kan rösta på mig i välfärdsområdesvalet i hela Österbotten.
Jag har under den här mandatperioden fungerat som ordförande för rådet för personer med funktionsnedsättning. Jag har lång erfarenhet och expertis inom funktionshinderfrågor och det har kommit väl till pass i rollen som ordförande för rådet för personer med funktionsnedsättning. Jag har även suttit med som ordinarie medlem i räddningssektionen inom Österbottens välfärdsområde samt fungerat som suppleant i välfärdsområdesfullmäktige.
Den här resan har också bara börjat, jag vill fortsätta påverka i frågor som berör socialvård, vårdfrågor och hälsa.
2156
Jag vill arbeta för:
1. Stärk funktionshinderservicen i Österbottens välfärdsområde – avveckla den inte
Finland har nu fått en ny efterlängtad funktionshinderlagstiftning. Lagens centrala budskap är att behovet för att få stöd och service ska vara avgörande, inte diagnosen. Det här är en bra sak. Nu har dock Österbottens välfärdsområde i sin spariver gjort en omorganisering inom funktionshinderservicen som på sikt kan påverka såväl klienter och personal negativt. Nu bör funktionshinderservicen stärkas, inte tvärtom. Finland har ratificerat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsvariation. Det här betyder att personer med funktionsvariation ska få den service och stöd de behöver för att leva ett fullvärdigt liv i samhället. För att det ska förverkligas gäller det för staten att ge tillräckliga resurser till välfärdsområden så att konventionen och lagstiftning efterlevs.
2. Satsa på personalens välmående och arbetshälsa
För att personalen ska orka arbeta och må bra på sin arbetsplats måste en ordentlig attitydförändring inom social- och hälsovårdsbranschen ske. Lönerna och arbetsvillkoren måste förbättras och yrkena inom den här branschen måste bli mer attraktiva. Det är bra att vårdarnas löner höjs sakta och det är ett steg i rätt riktning.
Men det räcker inte. Det är många vårdare som flyttar bort från Finland och det här är sådant som vi måste motarbeta. Vårdyrket måste bli mer attraktivt i Finland och då är arbetsvillkoren centrala.
3. Tillräckliga resurser måste ges till socialarbetet och barnskyddet
Välfärdsområdesvalet handlar lika mycket om socialarbete och service som om vårdfrågor. Det behövs representanter i det kommande välfärdsfullmäktige som också har sakkunskap om socialvården och som prioriterar den. Socialarbetets betydelse är stort. Alla människor berörs någon gång i livet av sociala tjänster.
Välfärdsområdet ansvarar för samhällets mest utsatta grupper. Inom exempelvis barnskyddet är socialarbetare överbelastade då det inte finns tillräckligt med resurser. Jag skulle se ett mera aktivt samarbete med kommunerna vad gäller förebyggande arbete så att behovet av krävande barnskyddstjänster minskas.
Välfärdsområdena ansvarar för att ordna barnskyddstjänster. Tjänsterna kan produceras av välfärdsområdet eller köpas in.
VEM ÄR
ANNA CALDÉN?
Jag brukar beskriva mig själv som en obotlig optimist och samhällspåverkare. Jag är hemma från Nykarleby och till yrket är jag socionom (YH). Jag arbetar som koordinator på Samarbetsförbundet kring funktionshinder i Österbotten och jag brinner särskilt för mänskliga rättigheter och för allas rätt att vara en del av samhället. Jag fungerar som första viceordförande för Finlands Svenska Socialdemokrater (FSD).
Jag har bred politisk erfarenhet och är en aktiv kommunalpolitiker sedan länge. Jag är även medlem i Människorättscentrets nationella delegation, SDPs partifullmäktige, Folktingets styrelse, aktiv i det Nordiska funktionshindersamarbetet och känner mig nu redo för riksdagen.
Som människa är jag väldigt positiv, har stora kunskaper inom sociala sektorn, jag är envis och sätter mig in i frågor. De här egenskaperna samt politiska erfarenheter gör att jag är en bra och lämplig riksdagskandidat.
På min fritid tycker jag om att sjunga i kör och att träna. Jag njuter av och uppskattar den finländska naturen.
