ANNA
JAG ÄR REDO!
Jag heter Anna Caldén och jag är riksdagsvalskandidat för andra gången. Jag kandiderar för socialdemokraterna i Vasa valkrets. Riksdagsvalet hålls 18.4.2027. Fint att du hittat fram till min sida! Här kan du läsa om mina valteman och mer om vem jag är. På bloggsidan hittar du mina tidningsinsändare.
Det som driver mig politiskt är övertygelsen om att alla ska ha verkliga möjligheter att delta i samhället. Jag vill bidra till ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och trygghet, där vi tar gemensamt ansvar för varandra och där alla kan delta efter sina förutsättningar. Vi står inför utmanande frågor i riksdagsvalet. Social- och hälsovårdsfrågor såsom funktionshinderfrågor, ungdomar och social- och hälsovårdspersonalens välbefinnande, för att nämna några, är min expertis. Välkommen med på min resa!
JAG VILL ARBETA FÖR
Valtema 1: Social rättvisa
Alla har rätt att leva i samhället på sina egna villkor. De senaste årens nedskärningar har försatt många i en ojämlik position. Barnfattigdomen har ökat lavinartat. Den ekonomiska utsattheten sprider sig till allt fler familjer.
Enligt social- och hälsovårdsministeriets färska uppskattning kommer antalet barn som lever i fattigdom att öka med 31 000 barn 2025, och då kommer det att finnas sammanlagt 154 000 barn som lever i fattigdom i Finland. De direkta orsakerna är nedskärningarna regeringen har gått in för. Det här är något som inte hör till vårt finländska välfärdssamhälle. Alla barn har rätt att känna sig trygga. En ekonomiskt trygg framtid för individen, ska trots motgångar och sjukdom, inte behöva vara beroende av exempelvis arv.
Finländarnas konsumtion skulle stöda ekonomins framfart men den krassa sanningen är att ingen vågar konsumera i det här läget - för vem kan lita på att samhällets skyddssystem finns där den dag olycka och sjukdom drabbar oss?
För att säkra allas rätt till en trygg vardag krävs en annan typ av ekonomisk politik, en politik som prioriterar rättvisa och hållbarhet. Det handlar om att säkerställa att de som är mest ekonomiskt utsatta får tillräckligt stöd för att ha en trygg inkomst och möjligheter till konsumtion. Socialskyddet måste stärkas. Ingen ska tvingas välja mellan mat eller medicin.
Nu får det vara slut på nedmontering och nedskärningar. Hela vårt välfärdssamhälle är i vågskålen.
Valtema 2: Ett tillgängligt samhälle gynnar alla
Ett tillgängligt samhälle främjar delaktighet. Allas rätt att ta del av information, kunna röra sig och leva ett hinderfritt liv står stipulerat i Finlands grundlag. Tillgänglighetslagstiftningen för den byggda miljön grundar sig bland annat på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Men tillgänglighet handlar om så mycket mer än fysiska miljöer. Tillgänglighet är ett brett begrepp som omfattar många aspekter. För att skapa så tillgängliga lösningar som möjligt behöver man ta hänsyn till flera olika faktorer. De krav som finns på tillgänglighet, till exempel i byggnader, syftar till att främja jämlikhet och allas möjlighet att delta i samhället, använda tjänster, arbeta, välja var man vill bo och kunna bo kvar hemma. En viktig del av tillgänglighet är också att information är lättläst och tydlig.
Respektfullt bemötande är ytterligare en viktig del, att spränga fördomar och förutfattade meningar är något som bör vara ledstjärnan i samhället. Punktskrift, tillräcklig belysning, tillgång till mikrofoner och hörselslinga bör säkerställas. Tillgänglighet handlar också om att utrymmen är bullerfria och lugna. Vad man kanske inte tänker på så ofta är att personliga assistenter och ledarhundar alltid ska vara välkomna. Tillgång till digitala tjänster ska tryggas för personer med funktionsnedsättning.
De senaste tidens nedskärningar har drabbat personer med funktionsnedsättning och deras rätt till service. Otillräcklig finansiering till välfärdsområdena leder till att lagstiftning som berör personer med funktionsnedsättning inte kan förverkligas på så sätt som lagen kräver. Välfärdsområdenas finansiering är en fråga som kommer vara aktuell under kommande regeringsperiod.
Nu måste likabehandling och jämlikhet synas i finländarnas vardag.
Valtema 3: Tillväxt i Österbotten
Finlands ekonomi har under de senaste åren återhämtat sig svagare än väntat och hushållens konsumtion har inte heller ökat i den takt man hoppats. En fråga som är ytterst viktig i detta sammanhang är landets arbetslöshet som i april 2026 låg på 10,6 %. Vi måste satsa på att skapa arbetsplatser, nedskärningar ger inga arbeten.
En ekonomisk tillväxt vilket gör att även satsningar på företag och industri samt infrastruktur, i Österbotten t.ex. Riksväg 8 och Kustbanan, kan förverkligas är en central fråga. Riksväg 8 förenar Västra Finlands landskap, städer, hamnar och flygplatser. Längs riksväg 8 och via hamnarna på västkusten går 40 % av Finlands export- och importtransporter. Riksväg 8 är en av de viktigaste specialtransportrutterna. Underhåll av vägar behöver säkras. Viktigt att lyfta upp är även tågtrafiken och att Kronoby och Vasa flygfält stärks.
Betydande industriinvesteringar planeras i Österbotten. Det kommer att stärka landskapets roll som drivkraft för Finlands export och koldioxidneutrala industri. Det är viktigt att fokusera utvecklingsåtgärderna på områden där det finns verklig potential att få Finlands ekonomi på en hållbar tillväxtbana. En problematik är att nya uppstartsbolag lämnar landet. Knowhow finns i Finland men möjligheterna behöver stärkas för att behålla innovationer inom landet.
Vi behöver en rättvis och hållbar ekonomisk politik som stärker tillväxten.
Valtema 4: Alla ska ha rätt till vård och stöd
Vårdgarantin i primärvården skärptes 2023 till två veckor. Den nuvarande regeringen har därefter försvagat garantin genom att tillåta väntetider på upp till tre månader. Det är en alltför lång väntetid – under den tiden hinner många hälsoproblem förvärras.
Vården behöver i stället bli mer tillgänglig och bygga på snabb tillgång inom primärvården. En modell med egen läkare och egen vårdare skulle stärka kontinuiteten och göra det lättare att få hjälp i tid. Särskilt inom mentalvården är tidig och snabb tillgång avgörande, eftersom insatser i ett tidigt skede minskar behovet av mer omfattande psykiatrisk vård senare. Terapigarantin för unga måste utvecklas så att den blir ett hållbart system som fungerar i praktiken.
Insatserna är för få då det handlar om att förebygga dödligt våld i nära relationer. Under april 2026 kunde vi läsa att under årets tre första månader hade nio kvinnor dödats av sin partner i Finland. År efter år fortsätter vi att matas med dystra siffror gällande våld mot kvinnor och situationen bara förvärras. Beslutsfattare måste ta situationen på allvar och man måste säkra tillgången till stöd och service för våldsutsatta.
Situationen blir inte bättre av nedskärningar som görs i de bidrag som Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) delar ut till tredje sektorn. Finansiering till tredje sektorn måste säkras. Den livsviktiga verksamhet som tredje sektorn tillhandahåller kan inte välfärdsområdena sköta ensamt. Den tredje sektorn ansvarar bland annat för våldsförebyggande verksamhet, skyddshemmens verksamhet, föreningar och organisationer som stöder personer med funktionsnedsättning, långtidssjuka, barn och unga i utsatta livssituationer, personer med psykisk ohälsa eller missbruksproblematik. Hit hör också organisationer som arbetar med stöd för arbetslösa och deras familjer.
Alla ska ha rätt vård i rimlig tid och stöd då hen behöver det.
VEM ÄR
ANNA CALDÉN?
Jag brukar beskriva mig själv som en obotlig optimist. Jag är hemma från Nykarleby och till yrket är jag socionom (YH). Jag arbetar som koordinator på Samarbetsförbundet kring funktionshinder i Österbotten och jag brinner särskilt för allas rätt att vara en del av samhället.
Jag fungerar som första viceordförande för Finlands Svenska Socialdemokrater (FSD). Jag har bred politisk erfarenhet och är en aktiv kommunalpolitiker sedan länge. Jag är medlem i styrelsen och fullmäktige för Österbottens välfärdsområde, Folktingets styrelse, aktiv i det Nordiska funktionshindersamarbetet och känner mig redo för riksdagen.
Som person är jag positiv och engagerad. Jag har bred kunskap inom den sociala sektorn, är uthållig i mitt arbete och lägger stor vikt vid att sätta mig ordentligt in i de frågor jag arbetar med och för. De här egenskaperna samt politiska erfarenheter gör mig till en lämplig riksdagskandidat.
På min fritid tycker jag om att sjunga i kör och att träna. Jag njuter av och uppskattar den finländska naturen.
