Vem försvarar välfärdsstatens principer?

Samhällsklimatet har förändrats och allt mer ansvar läggs på den enskilda individen att själv hålla sig frisk och aktiv i samhället. Den senaste tidens nedskärningar har fått mig att undra om Finland håller på att kasta bort sin nordiska välfärdsmodell. För exakt så känns det när landets regering debatterar rättigheter som vi så länge uppfattat som självklara.

Nedskärningar har skett i yrkesutbildning, vuxenutbildningsstöd, bostadsbidrag, äldreomsorg samt tredje sektorn där Svenskfinland drabbats hårt. Det här är endast ett axplock och listan kan göras mycket lång. Dessutom har strejkrätten begränsats vilket inte hör hemma i en demokrati eller i en nordisk välfärdsmodell.

I jämförelse med övriga välfärdsmodeller har den nordiska välfärdsmodellen alltid uppfattats som unik. Det handlar bland annat om att den nordiska välfärdsmodellen offentligt framhäver och utvecklar perspektiv om jämlikhet, utbildning och minskning av klyftor i samhället. I praktiken innebär det här att alla medborgare omfattas av ett universellt social- och hälsovårdssystem. I en nordisk välfärdsmodell förebygger man aktivt marginalisering och utsatthet.

För mig som socialdemokrat är det naturligt att försvara de här rättigheterna eftersom den nordiska välfärdsmodellen byggdes upp under ett socialdemokratiskt styre. Modellen grundar sig på ett långvarigt nordiskt samarbete som sträcker sig tillbaka till 1930-talet. Jag brukar med stolthet berätta om hur vårt social- och hälsovårdssystem fungerar i Finland då jag träffar internationella kollegor och bekanta.

Det är rätt så vanligt att efter politiska val sker förändringar i service på olika nivåer beroende på vem som sitter vid styret. Men nu handlar det om grundläggande värderingar och hörnstenar i den nordiska välfärdsmodellen som hotas. Det här är inte acceptabelt.

Det verkar vara alltför lätt att nu driva igenom åtgärder som motiveras med att ekonomin ska sättas i skick. Vad händer sedan då arbetslöshet, marginalisering och social- och hälsovårdskostnader stiger i höjden på grund av att man tänkt så kortsiktigt?

Det finns alternativ. Det är inte många som vågar ryta ifrån och försvara vårt unika system i dag. Jag är i alla fall inte tyst. Jag kommer inte acceptera att välfärdsstaten monteras ner ytterligare.